DAB får en ny chans – men vem lyssnar?

Efter sommaren går svensk kommersiell radio in i en ny tillståndsperiod. Samtidigt får digitalradion en ny chans att ta plats på allvar. Men frågan är fortfarande densamma som den varit i många år: finns lyssnarna där?

DAB+ har länge varit den svenska radiomarknadens eviga framtidsfråga. Tekniken har funnits i decennier, men har aldrig fått samma självklara roll i Sverige som i flera andra europeiska länder. FM-bandet har fortsatt att dominera vardagslyssningen, medan digitalradio via marknätet ofta hamnat i skuggan av appar, poddar och strömmad radio.

Nu görs ändå ett nytt försök. Mediemyndigheten har meddelat 24 tillstånd för digital kommersiell radio för perioden 1 augusti 2026 till 31 juli 2034. Det innebär att digitalradion går in i en ny åttaårig fas, med fler aktörer, fler kanaler och tydligare krav på utbyggnad.

På papperet finns flera argument för DAB+. Tekniken gör det möjligt att sända fler radiokanaler än på FM, med bättre frekvensekonomi och möjlighet till nationella kanaler utan att varje kanal behöver ett eget FM-nät. För radiobolagen kan DAB därför vara ett sätt att erbjuda smalare musikformat, nischade varumärken och kompletterande kanaler som aldrig skulle få plats i det analoga FM-bandet.

Men den stora utmaningen är inte teknisk. Den är publikmässig.

För att DAB+ ska bli relevant måste lyssnaren veta att kanalerna finns, ha en mottagare som fungerar och uppleva att utbudet ger något mer än det som redan finns i FM-radion eller mobilen. Det räcker inte att sändarnätet byggs ut om publiken ändå väljer telefonens radioapp, Spotify, poddar eller vanlig FM.

Därför är den nya tillståndsperioden intressant. Den visar att branschen fortfarande tror att marksänd digitalradio kan spela en roll, särskilt i bilen. Nya bilar har i allt större utsträckning stöd för DAB+, och just bilradion är fortfarande en av linjär radions starkaste miljöer. Där kan DAB få en naturlig plats, om kanalerna är lätta att hitta och om täckningen upplevs som stabil.

Samtidigt finns en tydlig risk. Om DAB främst blir en teknisk distributionslösning för redan kända varumärken, utan tydlig publikmarknadsföring, kan den fortsätta vara okänd för många lyssnare. Då blir digitalradion något som finns i bakgrunden – men som få aktivt söker upp.

Sveriges Radio sänder redan DAB+ i vissa delar av landet, bland annat i storstadsområdena och i Norrbotten. På den kommersiella sidan har utbyggnaden de senaste åren framför allt drivits av aktörer som vill skapa större digital räckvidd för kompletterande kanaler. Den nya tillståndsperioden kan därför bli ett test på om DAB+ kan gå från branschprojekt till lyssnarprodukt.

Det avgörande blir innehållet. Om DAB+ ska få genomslag krävs kanaler som lyssnarna faktiskt saknar på FM. Det kan handla om tydliga musiknischer, sport, nyheter, äldre musikformat eller lokala och regionala varianter som inte ryms i dagens analoga struktur. Utan sådant mervärde blir tekniken svår att sälja in.

Sverige står därför inför ett vägval. DAB+ kan bli ett sätt att bredda radioutbudet och ge kommersiell radio fler uttryck än de stora FM-formaten. Men den kan också bli ännu en distributionsform som branschen pratar mer om än publiken använder.