Stridsyxan dragen i Gällivare närradio

En avbruten mobilfilm från en presskonferens har utlöst ett öppet politiskt krig i Gällivare. Sverigedemokraterna anklagar den lokala närradion för systematisk bojkott och vill nu strypa kommunens utbetalningar. Samtidigt avfärdar radions profil anklagelserna som ”bullshit”.

Vad som började med avbokade möteslokaler och avslagna medlemsansökningar har eskalerat till en av de mest infekterade lokalpolitiska striderna i Norrbottens inland. I centrum står Gällivare Närradio på frekvensen 97,7 FM – och frågan om vem som egentligen får göra sin röst hörd i etern.

Filmen som utlöste den politiska stormen

Det senaste kapitlet i den utdragna konflikten skrevs i samband med en presskonferens i oktober 2026, där det nya kommunala styret i Gällivare skulle presenteras. På plats fanns närradions välkände profil och reporter Aimo Liukku, iklädd radions profilkläder och med sändningsutrustningen redo. Efter pressträffen publicerade Liukku ett filmklipp från händelsen på sin privata Facebooksida. Klippet visade hur representanter för de övriga partierna uttalade sig – men exakt när Sverigedemokraternas gruppledare Johanna Modig tog till orda bröts inspelningen tvärt.

Reaktionen från Sverigedemokraterna lät inte vänta på sig. Johanna Modig gick ut i stark kritik på sociala medier och i intervjuer med SVT och Riks, där hon stämplade agerandet som både odemokratiskt och oetiskt. – Att en person som är på plats i tjänsten och använder radions resurser väljer att klippa bort oss när materialet läggs ut är helt oacceptabelt, hävdar Johanna Modig. Aimo Liukku ger dock en helt annan bild av händelseförloppet. I en kommentar till SVT uppgav han att anledningen till att mobilfilmen avbröts var högst mänsklig. – Jag blev helt enkelt trött i armen, förklarade Liukku och underströk att hela presskonferensen sändes i sin helhet och obeskuren i radions ordinarie sändning.

När den högerorienterade mediekanalen Riks sökte Liukku för uppföljande frågor avböjde han ytterligare kommentarer, kallade kritikernas påståenden för ”bullshit” och menade att Sverigedemokraterna enbart var ute efter att skapa konflikt.

Hotar strypa kommunala medel

Sverigedemokraterna nöjer sig dock inte med verbal kritik. Johanna Modig meddelade kort efter incidenten att partiet nu vill vänta ut gällande avtal och stoppa alla framtida kommunala utbetalningar till Gällivare Närradio. Kommunen betalar i dagsläget över 100 000 kronor om året till radioföreningen. Pengarna utgör inte ett generellt föreningsbidrag, utan är ersättning för två specifika tjänster: sändningarna från kommunfullmäktiges sammanträden och produktionen av ett kommunalt kulturprogram.

SD-utspelet har väckt starka reaktioner från andra politiska läger. Miljöpartiets Paulus Kuoljok riktar hård kritik mot Modigs agerande och varnar för vad han ser som en farlig princip. – Det är skrämmande när politiker försöker använda kommunala medel som ett påtryckningsmedel för att straffa medier eller sändarföreningar när de inte är nöjda med bevakningen, säger Kuoljok. Johanna Modig slår ifrån sig anklagelserna om att det skulle röra sig om ett politiskt hot. Enligt henne har partiet under lång tid velat flytta fullmäktigesändningarna till moderna, digitala plattformar som drivs i kommunal regi.

Mångårig konflikt i kulisserna

Att relationen mellan partiet och närradioföreningen är frostig är ingen nyhet i Gällivare. Striden har pågått i närmare ett decennium och rymmer en rad bakomliggande skärmytslingar:

  • Lokalbråket 2017: Inför ett planerat besök av SD:s partiledare Jimmie Åkesson 2017 bokades en lokal i Folkets Hus i Malmberget – där närradion har sin studio. Bokningen avbokades dock med kort varsel av Folkets Hus styrelse, vars dåvarande ordförande var den socialdemokratiska politikern Lena Lindberg.
  • Nekat medlemskap 2018: Året därpå, 2018, ansökte Sverigedemokraterna om att bli formell medlem i Gällivare Närradioförening. Ansökan avslogs av föreningen.
  • Bojkottad valbevakning: Inför kommunalvalet genomförde Aimo Liukku intervjuer med samtliga kandiderande partier i kommunen – utom Sverigedemokraterna. Närradion motiverade beslutet med att valintervjuerna endast var öppna för föreningens medlemsorganisationer, en krets som SD nekats inträde till. Partiet uppger också att de blivit blockerade från radions sociala medier.

Föreningsfrihet ställs mot opartiskhet

Gällivare Närradio grundades hösten 1989 och sänder över frekvensen 97,7 FM. Föreningens egna stadgar slår fast att allmänna sändningar inte får ta partipolitisk ställning och att olika åsikter ska ges utrymme när politiska frågor avhandlas. Samtidigt styrs sändningsrätten av medlemskap i föreningen. Bland licenshavarna och medlemmarna återfinns fackliga organisationer som LO, studieförbundet ABF och Gällivareortens Socialdemokratiska förening. Föreningens ordförande, Thomas Junka, har dessutom själv stått på Socialdemokraternas valsedel till kommunfullmäktige.

Konflikten sätter fingret på ett snårigt juridiskt och publicistiskt dilemma: Hur ska gränsen dras mellan en ideell förenings rätt att själva välja sina medlemmar och kraven på opartiskhet när föreningen utför uppdrag åt kommunen för skattebetalarnas pengar? Medan Sverigedemokraterna hoppas att det offentliga trycket ska tvinga närradion att öppna dörrarna för partiet, står radioföreningen fast vid sina stadgar. Mycket tyder på att sista ordet ännu inte är sagt när kommunfullmäktige i Gällivare framöver ska ta ställning till framtiden för sina radiosändningar.