Radio Aftonbladet väcker debatt
Radio Aftonbladet har bara varit i gång en kort tid, men den nya rikstäckande radiokanalen har redan hunnit skapa debatt. I en omfattande diskussion på Flashback återkommer framför allt en fråga: vem är det egentligen Radio Aftonbladet vill nå?
Tråden om Radio Aftonbladet startades den 8 september och har på kort tid vuxit till omkring hundra inlägg. Tonläget är stundtals hårt och många av inläggen färgas tydligt av skribenternas syn på Aftonbladet som varumärke och på kanalens profiler, inte minst Robert Aschberg. Men bakom de politiska omdömena och personkritiken finns också en mer intressant diskussion om Radio Aftonbladets format och position på den svenska radiomarknaden. Flera skribenter återkommer till att kanalen hamnar någonstans mellan traditionell musikradio och Sveriges Radios mer prat- och nyhetsdrivna kanaler. Den som främst vill lyssna på musik har redan ett stort utbud av kommersiella radiokanaler, medan den som söker nyheter, aktualiteter och längre samtal kan välja exempelvis P1 eller P4 – dessutom utan reklam. Det leder till frågan om vad Radio Aftonbladet erbjuder som är tillräckligt annorlunda för att lyssnaren ska byta kanal.
Blandningen får både ris och ros
Just kombinationen av musik, kortare samtal, nyheter och reklam diskuteras flitigt. Några av de personer som faktiskt har lyssnat på stationen uppskattar musikvalet, men tycker samtidigt att pratinslagen inte alltid är tillräckligt starka för att motivera valet av Radio Aftonbladet framför en renodlad musikkanal. Andra efterfrågar tvärtom mer prat och menar att kanalen riskerar att bli för ytlig för den publik som i första hand söker nyheter och samhällsbevakning. Det är ett klassiskt dilemma för ett hybridformat. För mycket musik kan störa den som vill följa en nyhetshändelse, medan för mycket prat kan få musiklyssnaren att byta till RIX FM, Mix Megapol, Spotify eller någon annan tjänst.
Konkurrensen med P4 blir tydlig
I tråden jämförs Radio Aftonbladet ofta med Sveriges Radio P4. Det gäller inte minst vid större nyhetshändelser. En skribent beskriver hur Radio Aftonbladet vid en pågående händelse hade kontakt med en reporter som fortfarande befann sig på väg till platsen, samtidigt som den lokala P4-kanalen redan hade en reporter på plats. Exemplet sätter fingret på en av utmaningarna för en ny nationell nyhetskanal. Sveriges Radio har ett omfattande nät av lokala redaktioner och reportrar över hela landet. Radio Aftonbladet har i stället fördelen av att kunna använda Aftonbladets stora nyhetsorganisation, men samspelet mellan tidningsredaktionen och radiokanalen måste fungera snabbt om stationen ska kunna konkurrera vid stora nyhetshändelser. Flera lyssnare upplever också att vissa ämnen dras ut för länge i etern, medan andra tycker att stationen fortfarande känns något ofärdig i sin produktion.
Programledarna väcker starka känslor
Robert Aschberg är utan tvekan den profil som väcker mest reaktioner i diskussionen. För vissa är han fortfarande ett välkänt namn som passar bra i ett pratradioformat. Flera hänvisar till hans tid på Radio1, där Aschberg hade en framträdande roll. För andra är hans medverkan snarare ett skäl att inte lyssna. Även Alex Letic och andra profiler diskuteras, men det är tydligt att mycket av kritiken mot Radio Aftonbladet egentligen handlar lika mycket om personerna och Aftonbladets varumärke som om radiokanalens faktiska innehåll. Det är därför svårt att använda Flashbackdiskussionen som någon egentlig opinionsundersökning. Flera av de mest kritiska skribenterna uppger samtidigt att de inte lyssnat på kanalen.
”Vem startar radio 2026?”
En annan återkommande diskussion handlar om själva FM-mediets framtid. Flera skribenter ifrågasätter varför Schibsted satsar stort på traditionell radio i en tid då allt fler lyssnar på Spotify, poddar, ljudböcker och andra strömmande tjänster. Samtidigt är FM fortfarande ett av de enklaste sätten att nå en stor publik, framför allt i bilen. Radio kräver ingen app, inget konto och ingen aktiv sökning efter innehåll. Man trycker på en knapp och lyssnar. För Radio Aftonbladet blir frågan därför snarare om stationen kan skapa ett innehåll som är tillräckligt tydligt för att bli ett naturligt val bland bilister och andra traditionella radiolyssnare.
NRJ finns fortfarande i bakgrunden
Att Radio Aftonbladet tog över det nationella nät som tidigare användes av NRJ märks också i diskussionen. Flera skribenter jämför den nya stationen med NRJ och menar att en renodlad musikkanal åtminstone hade en tydlig målgrupp och ett tydligt användningsområde. Radio Aftonbladet har en svårare uppgift. Stationen ska både spela musik, leverera nyheter, diskutera aktuella ämnen och skapa profiler som lyssnarna aktivt söker sig till. Samtidigt innebär det också en möjlighet. Om konceptet fungerar finns det i dag relativt få kommersiella svenska radiostationer där nyheter och aktuella ämnen har en central roll.
Den stora frågan är identiteten
Trots det hårda tonläget på Flashback är den kanske mest intressanta slutsatsen från diskussionen att många fortfarande försöker förstå vad Radio Aftonbladet egentligen ska vara.
Är det en musikkanal med mer nyheter?
En kommersiell konkurrent till P4?
En modern version av Radio1?
Eller ett helt nytt format där Aftonbladets nyhetsflöde kombineras med musik och starka programledarprofiler?
Radio Aftonbladet befinner sig fortfarande i början av sin utveckling och mycket kan förändras under de kommande månaderna. Men Flashbacktråden visar samtidigt vilken utmaning stationen står inför: den måste bli tillräckligt nyhetsdriven för att ge lyssnaren en anledning att välja den framför vanlig musikradio – men samtidigt tillräckligt snabb, lätt och underhållande för att inte bara uppfattas som en reklamfinansierad och mindre omfattande version av Sveriges Radio. Det är sannolikt där Radio Aftonbladets framtida identitet kommer att avgöras.
