Marknätet blir en ödesfråga för Sveriges Radio

När TV4 har lämnat marknätet ökar kostnaderna för public service. Nu föreslår regeringen extra pengar till Sveriges Radio och SVT för att täcka de högre marknätskostnaderna under 2026 och 2027.

Regeringen har skickat ut ett förslag om extra medel till Sveriges Radio och SVT. Bakgrunden är att kostnaderna för marknätet har ökat sedan andra medieföretag lämnat nätet. För Sveriges Radio handlar det enligt bolagens egna beräkningar om 82 miljoner kronor för åren 2026 och 2027.

Frågan är teknisk, men samtidigt större än så. Marksänd radio och tv är fortfarande en del av Sveriges grundläggande medieinfrastruktur. När kommersiella aktörer lämnar marknätet riskerar en större del av kostnaden att hamna på public service, som enligt sitt uppdrag fortsatt ska finnas där.

Regeringen beskriver kostnadsökningen som extraordinär. Därför föreslås en särskild medelstilldelning vid sidan av den ordinarie finansieringen för public service. Fyra nivåer finns med i remissen: full ersättning, 75 procent, 50 procent eller 25 procent av den beräknade kostnadsökningen.

För Sveriges Radio motsvarar alternativen 82, 62, 41 eller 21 miljoner kronor. Hur mycket pengar bolaget faktiskt får är ännu inte beslutat.

För radiolyssnarna märks frågan kanske inte direkt. P1, P2, P3 och P4 fortsätter att sända som vanligt. Men bakom varje FM-sändning finns ett omfattande distributionssystem med master, sändare, länkar, reservkraft och övervakning. Det är denna infrastruktur som gör att radion fungerar även när mobilnät eller internet inte gör det.

Det är också därför marknätet ofta lyfts fram i samband med beredskap. Sveriges Radio har en särskild roll vid kriser och samhällsstörningar. P4 är beredskapskanal och används för att snabbt nå ut regionalt med viktig information till allmänheten.

Samtidigt visar kostnadsfrågan hur sårbart systemet blir när färre aktörer delar på infrastrukturen. Marknätet är byggt för att nå många samtidigt, oberoende av abonnemang och mobil täckning. Men om färre programföretag använder nätet blir finansieringen svårare.

Utvecklingen sätter också fokus på skillnaden mellan public service och kommersiella mediebolag. Kommersiella aktörer kan i större utsträckning välja bort distribution som inte längre är lönsam. Public service har däremot ett uppdrag att finnas tillgängligt i hela landet och i situationer där robust distribution är viktig.

För Sveriges Radio är det därför inte bara en budgetfråga. Det handlar om möjligheten att fortsätta använda en teknik som många fortfarande tar för given: vanlig marksänd radio.

I en tid när allt mer ljud flyttar till appar, poddar och strömning visar marknätsfrågan att den gamla infrastrukturen fortfarande har en central roll. FM-radio är inte modern i teknisk mening, men den är enkel, robust och tillgänglig.

När regeringen nu prövar extra stöd till Sveriges Radio och SVT blir frågan därför större än några miljoner i distributionskostnader. Den handlar om vilken roll marksänd radio ska ha i Sverige framöver – som vardagsmedium, kriskanal och del av totalförsvaret.