Kinneviks kortlivade utmanare i eterkriget

Historien om Sveriges Nya Radio P6 (ofta endast kallad P6 eller Radio P6) utgör ett av de mest turbulenta och kortlivade kapitlen i den svenska privatradions barndom. Nätverket, som lanserades i maj 1995 av Jan Stenbecks mediekoncern Kinnevik (genom dotterbolaget Medvik), var ett djärvt försök att rädda en krisande radioaffär. Genom att skrota det tidigare ungdomskonceptet Z-Radio och istället snegla mot framgångsrik norsk public service-radio, hoppades Kinnevik kunna dominera den mogna lyssnarmarknaden. Men efter mindre än ett år i etern föll P6-projektet offer för varumärkesstrider med Sveriges Radio, tunga förluster och en stor sammanslagning som kom att lägga grunden för dagens RIX FM.

Bakgrunden: Krisen för Z-Radio

När den kommersiella lokalradion auktionerades ut hösten 1993, var Jan Stenbecks medieimperium en av de mest aggressiva aktörerna. Medvik i Sverige AB ropade hem några av landets dyraste och starkaste frekvenser, däribland Stockholm 101,9 MHz för hela 3 000 000 kronor i årlig koncessionsavgift.

På dessa frekvenser lanserades nätverket Z-Radio. Formatet var rockigt, nischat och upplevdes av många som ”grabbigt”. Z-Radio byggde på ett franchisesystem där lokala stationer återutsände centralt producerat material från Stockholm. Trots massiva investeringar blev Z-Radio en kommersiell besvikelse. Stationerna drogs med usla lyssnarsiffror – ofta runt endast ett par procent i räckvidd – och förlusterna skenade snabbt iväg. Inför hotet om ekonomiskt fiasko tvingades Kinneviks radioledning, med Jörgen Widsell i spetsen, att tänka om helt.

Lanseringen av P6 och den norska förlagan

I maj 1995 genomfördes den radikala omläggningen. Z-Radio lades i träda och på dess frekvenser föddes Sveriges Nya Radio P6. Den uttalade förlagan för den nya kanalen var den norska, kommersiella framgångshistorien P4 Radio Hele Norge (där Kinnevik och MTG själva ägde andelar). P6 övergav rocken och profilerade sig som en vuxen och bred radiokanal med målgruppen 25–50 år och äldre. Musikformatet baserades på välkända hits från 1960-talet fram till 1990-talet, vilket kombinerades med täta nyhetssändningar (som levererades av ScanNews) och lokal trafikinformation.

Profilerna och Elfvings ”Fem i tre”

För att snabbt vinna legitimitet och locka lyssnare från Sveriges Radio genomförde P6 flera uppmärksammade värvningar. Det tyngsta namnet var den folkkäre SR-profilen Ulf Elfving. Tillsammans med sin producent från Sveriges Radio, Monika Sandberg, bildade Elfving ett eget produktionsbolag för att leverera program till P6-nätet. Elfvings flaggskeppsprogram i P6 sändes på eftermiddagarna och döptes till Fem i tre – en tydlig och lätt ironisk blinkning till hans tidigare succéprogram Efter tre i Sveriges Radios P4. Utöver Elfving hördes kända radioröster som Agneta Askelöf, Gunnar ”Kulan” Kugelberg, Niklas Levy, Anna Teljfors och Maria Francheschi i kanalen.

Sändningsnätet och de tunga avgifterna

Det centrala programmaterialet producerades av MTG:s bolag Kilohertz AB i Stockholm och distribuerades via satellit till sändningsnätet. P6-nätet omfattade ett dussintal strategiska stationer över hela landet, men de tunga årliga koncessionsavgifterna till staten utgjorde en brutal ekonomisk belastning. Den centrala ledningen för P6 satt på Sveavägen 9–11 i Stockholm. Stationschefen var Lisbeth Pettersson, Mikael Agnepil var musikchef och Steve Nylundh agerade som en nyckelperson och ansvarig utgivare för flera av tillståndsbolagen i nätverket.

Varumärkesstriden med Sveriges Radio

Själva namnet ”Sveriges Nya Radio P6” var ett strategiskt men riskabelt drag. Genom att använda beteckningen ”P6” ville man få lyssnarna att associera stationen till de etablerade public service-kanalerna P1, P2, P3 och P4. Detta väckte omedelbar vrede hos Sveriges Radio (SR). Sedan en tid tillbaka drev SR en mångkulturell lokalradiokanal i huvudstaden under namnet P6 Stockholm International (även känd som P6 International). I oktober 1995 agerade SR och hotade Kinnevik med en stämningsansökan för varumärkesintrång. SR:s vice VD Jan Engdahl slog fast att Kinneviks namnval var ett uppenbart intrång på public service-bolagets etablerade rättigheter.

Den stora sammanslagningen och slutet för P6

Under hösten 1995 blev det uppenbart att den unga kommersiella radiomarknaden stod inför en ohållbar situation. Inte bara P6 blödde pengar; även det konkurrerande nätverket Radio Rix – som ägdes av Svensk Radioutveckling (SRU) med Göteborgs-Posten och en rad landsortstidningar i ryggen – kämpade med svaga lyssnarsiffror och höga kostnader. Detta ledde till ett dramatiskt beslut. Den 10 november 1995 offentliggjordes att SRU och Kinneviks MTG lade samman sina radioverksamheter i Sverige. Sammanslagningen krävde omedelbara offer: SRU:s stora nyhetsredaktion i Göteborg (Produktionsbolaget Ett) lades ned, vilket ledde till att 23 anställda sades upp. Istället centraliserades all riksproduktion till MTG i Stockholm, och nyheterna togs över av TV3.

Det nya gemensamma nätverket omfattade totalt 23–24 stationer. För att lösa den infekterade varumärkestvisten med Sveriges Radio, samt för att skapa en tydlig och enhetlig profil, fattades beslutet att skrota namnet P6 helt och hållet.

När det nya samarbetet formellt rullades ut i februari 1996 lanserades nätverket under det gemensamma namnet Radio RIX (vilket senare utvecklades till RIX FM). Den gamla P6-blandningen av Elfvings pratshower och oldies rensades bort. Istället tog den framgångsrike programchefen Christer Modig över rodret och programmerade om nätverket till ett renodlat, testat och strömlinjeformat musikformat (Hot AC). Därmed tystnade ”Sveriges Nya Radio P6” för gott efter mindre än nio månader i luften, men dess tunga Stockholmsfrekvens 101,9 MHz förblev en hörnsten i MTG:s radiobygge under många år framöver.