Kaknästornet – Sveriges nav för radio och tv

Kaknästornet är ett av Stockholms mest välkända landmärken. Men bakom den karaktäristiska siluetten på Gärdet finns framför allt en teknisk anläggning som i snart sex decennier har haft en central roll för svensk radio- och tv-distribution.

Kaknästornet byggdes under åren 1963–1967 och invigdes 1967. Tornet uppfördes för dåvarande Televerkets behov av ett modernt länktorn för radio- och tv-trafik, i en tid då televisionen snabbt höll på att bli ett massmedium i Sverige.

När bygget inleddes fanns bara en svartvit tv-kanal i det svenska marknätet. Kaknästornet dimensionerades för den tidens teknik, men kom med åren att få en betydligt större roll än så. Från att ha varit en symbol för den analoga tv-epoken har tornet utvecklats till en distributions- och logistikcentral för både rörlig bild och ljud.

Tornet ritades av arkitekterna Bengt Lindroos och Hans Borgström. Konstruktionen utfördes av Sven Olof Asplund. Till skillnad från många andra radio- och tv-torn har Kaknästornet en tydligt kvadratisk form. Balkonger och utsiktsvåningar är vridna i 45 grader mot själva tornkroppen, vilket ger byggnaden dess speciella uttryck.

Även fasaden berättar om tornets funktion. Betongrelieferna på tornet föreställer olika radiovågor och gör byggnaden till mer än bara en teknisk anläggning. Kaknästornet är också ett exempel på 1960-talets syn på infrastruktur som arkitektur: samhällsteknik skulle inte döljas, utan kunde bli ett synligt monument i stadsbilden.

I dag är Kaknästornet en central anläggning för Teracoms radio- och tv-trafik. Via satellit och fiber tas stora mängder ljud- och bildsignaler emot, bearbetas och skickas vidare till olika mottagare och kunder. Tornet har därmed fortsatt betydelse även i en tid då distributionen av media inte längre bara handlar om traditionella marksändningar.

Kaknästornet fungerar också som en knutpunkt för överföringar och förbindelser. Härifrån hanteras tekniska lösningar för programföretag och annan kommunikation. I anläggningen finns även teknisk utrustning och lokaler som används för modern data- och mediedistribution.

För allmänheten var Kaknästornet länge mest känt som ett utsiktstorn. Restaurang, kafé och utsiktsplatser högt över Stockholm gjorde tornet till ett populärt besöksmål. Den delen av verksamheten är dock stängd sedan 2018. I dag är Kaknästornet i första hand en samhällsviktig teknisk anläggning, inte en turistattraktion.

Trots att tornet inte längre är öppet för besökare har det kvar sin symboliska laddning. Det reser sig fortfarande över Gärdet som en påminnelse om den tid då radio och tv byggdes ut som nationell infrastruktur. Samtidigt är det fortfarande en del av den moderna medievardagen – även om det mesta av arbetet numera sker osynligt för lyssnare och tittare.

Fakta: Kaknästornet

Plats: Gärdet, Stockholm
Byggtid: 1963–1967
Invigt: 1967
Arkitekter: Bengt Lindroos och Hans Borgström
Konstruktör: Sven Olof Asplund
Höjd: 155 meter
Höjd inklusive mast: cirka 170 meter
Antal våningar: 34
Vikt: cirka 10 600 ton
Ägare/användare: Teracom
Funktion: Knutpunkt för radio-, tv-, fiber- och satellitbaserad mediedistribution
Publik verksamhet: Stängd för allmänheten sedan 2018