Så påverkas DAB-ljudet av 72 kbit/s

När den nya perioden för kommersiell digitalradio börjar handlar mycket av diskussionen om vilka kanaler som får plats och hur stor täckningen blir. Men bakom satsningen finns också en teknisk siffra som påverkar både ljudkvaliteten och antalet stationer: 72 kbit/s.

Under den här veckan, den 20–22 juli, genomför WorldDAB tillsammans med ABU och ASBU en teknisk workshop om DAB+-nät och digitala radiosändningar. Samtidigt förbereder svenska radiobolag nästa period för kommersiell digitalradio. Det är därför ett bra tillfälle att titta närmare på vad 72 kbit/s egentligen betyder. I de 24 nya svenska tillstånden står att varje radiokanal ska få använda minst 72 kbit/s. Tillstånden gäller från den 1 augusti 2026 till den 31 juli 2034. Sändningarna måste ha kommit i gång senast den 31 januari 2027. Men räcker 72 kbit/s för att musikradio ska låta bra?

En multiplex är en gemensam digital kanal

På FM har varje radiostation en egen frekvens. I DAB+ fungerar det annorlunda. Flera radiostationer samlas i en gemensam digital signal. Den kallas för multiplex eller ensemble. Alla stationer i samma multiplex delar på det tillgängliga utrymmet. De två svenska kommersiella näten, nät 3 och nät 4, har en användbar kapacitet på 1 152 kbit/s vardera. Tanken är att varje nät ska kunna rymma upp till 15 radiokanaler, samtidigt som det också ska finnas plats för programguide och annan information.

Beräkningen ser ut så här:

15 stationer × 72 kbit/s = 1 080 kbit/s

Då återstår 72 kbit/s för gemensam information och andra tjänster. Siffran 72 kbit/s är alltså inte vald av en slump. Den gör det möjligt att få in 15 radiokanaler i ett fullt nät. Eftersom färre än 30 kanaler har fått tillstånd kommer näten inte att vara helt fulla från början. Det betyder att vissa stationer i praktiken skulle kunna få mer än 72 kbit/s, åtminstone under en inledande period.

All kapacitet används inte till ljud

När en DAB-radio visar 72 kbit/s kan det låta som att hela utrymmet används till musik och tal. Så är det inte riktigt. En del av kapaciteten används till teknisk information, felkontroll och annan data som behövs för att sändningen ska fungera. Det verkliga ljudutrymmet blir därför något lägre. Det betyder inte att ljudet automatiskt blir dåligt. Men siffran på radiodisplayen berättar inte hela historien.

Bilder och information tar också plats

DAB+ kan sända mycket mer än bara ljud. En station kan även skicka:

• låt- och artistinformation
• stationslogotyp
• skivomslag och andra bilder
• nyheter och väder
• elektronisk programguide
• varningsmeddelanden

Den här informationen delar i vissa fall utrymme med ljudet. En enkel stationslogotyp påverkar knappast ljudkvaliteten märkbart, eftersom den bara behöver skickas ibland och kan sparas i mottagaren. Men om stationen skickar många bilder eller omfattande information kan en större del av kapaciteten användas till annat än ljud.

Därför kan 72 kbit/s ändå låta bra

DAB+ använder ljudformatet HE-AAC. Det är betydligt effektivare än äldre digitala ljudformat. Kodningen försöker behålla de delar av ljudet som är viktigast för örat och återskapa vissa detaljer i mottagaren. Därför kan 72 kbit/s i DAB+ låta bättre än en gammal MP3-fil med samma datahastighet. För tal, nyheter och vanlig popmusik kan resultatet bli fullt godkänt, särskilt i bilen eller på en vanlig köksradio. Men 72 kbit/s är inte samma sak som okomprimerat CD-ljud. Musik med mycket cymbaler, publikljud, bred stereo eller många detaljer är svårare att komprimera. Där kan svagheterna bli tydligare.

Två stationer med samma siffra kan låta olika

Två radiokanaler kan båda sända med 72 kbit/s men ändå låta olika bra. Ljudkvaliteten påverkas bland annat av:

• vilken ljudkodare som används
• hur kodaren är inställd
• om sändningen använder vanlig eller förenklad stereo
• hur mycket bilddata som skickas
• kvaliteten på ljudet innan det kodas
• hur hårt ljudet bearbetas
• om ljudet redan har varit komprimerat tidigare

Det sista är särskilt viktigt. En station som skickar en ren ljudsignal direkt till DAB-systemet kan få bättre resultat än en station som först använder en komprimerad internetström och sedan komprimerar ljudet en gång till. Om ljudet komprimeras flera gånger kan det börja låta metalliskt, grumligt eller ”vattnigt”. Då ligger problemet inte alltid i DAB+ i sig, utan i hela ljudkedjan före sändningen.

CU – utrymmet inne i multiplexen

I en DAB-multiplex mäts utrymmet också i något som kallas Capacity Units, förkortat CU. En multiplex innehåller totalt 864 CU. Hur många en station använder beror både på ljudkapaciteten och på hur starkt felskydd stationen har. En kanal med 72 kbit/s och skyddsnivån EEP 3-A använder normalt 54 CU. Med starkare felskydd tar stationen mer plats. Med svagare felskydd tar den mindre plats. Radiobolagen måste därför välja mellan flera saker: Starkare felskydd ger stabilare mottagning, men tar större plats. Högre ljudkapacitet kan ge bättre ljud, men lämnar mindre utrymme åt andra stationer. Fler radiokanaler ger större utbud, men kan innebära lägre ljudkapacitet eller svagare skydd. Det handlar alltså om en balans mellan ljudkvalitet, mottagning och antal stationer.

Därför börjar DAB inte brusa

FM-radio blir gradvis brusigare när signalen blir svag. DAB+ fungerar mer som digital-tv. Så länge mottagaren klarar att rätta felen låter stationen normalt. När signalen blir för svag kan ljudet i stället börja hacka, bubbla eller försvinna helt. Det finns därför ingen lång övergång från klart ljud till kraftigt brus, som på FM. Felskyddet är särskilt viktigt i bilen, där mottagningen snabbt kan ändras mellan skog, tätorter, tunnlar och öppna landskap. Ett svagare felskydd kan göra att fler stationer får plats, men kan samtidigt ge sämre mottagning i nätets ytterområden.

Analys: fler kanaler prioriteras framför bästa möjliga ljud

Miniminivån på 72 kbit/s visar vilken kompromiss som valts för den svenska kommersiella digitalradion. Målet är att få plats med upp till 15 stationer i varje nät, samtidigt som det finns utrymme för programguide, logotyper och annan information. För talradio och många musikkanaler kan 72 kbit/s fungera bra, särskilt med modern utrustning och rätt inställningar. Men på bättre ljudanläggningar eller i hörlurar kan skillnaden mot högre kapacitet bli hörbar. Musikkanaler med mer krävande ljud skulle sannolikt vinna på exempelvis 88 eller 96 kbit/s. Eftersom de svenska näten inte är fulla från början finns det möjlighet att ge vissa stationer mer utrymme. Frågan är om radiobolagen väljer att använda den lediga kapaciteten till bättre ljud, eller om de håller sig till miniminivån i väntan på fler kanaler. Det är först när de nya sändningarna startar som det går att se hur den svenska lösningen blir i praktiken. Bakom varje kanalnamn i DAB-radion finns ett pussel av ljudkapacitet, felskydd, bilder och teknisk information. Mitt i detta pussel finns samma avgörande siffra: 72 kbit/s. Utvecklingen av de svenska DAB+-nätens kapacitet, ljudkvalitet och tekniska inställningar kommer att kunna följas på Radioguiden.